Roligt att så många hänger kvar trotts den värdelösa uppdateringen.. Saker och ting har fortsatt att flyta på häst fronten Pia var ruggigt fin igår igen, reste sig dock en gång men tyckte nästan att det bara var bra då jag löste problemet efter det och då gick  hon bra igen. Så det känns bra. Rider programridning ikväll.. Det får gå som det går första gången hon och jag gör något tillsammans efter några träningar på borta plats i vintras. Kommer vara roligt att åka iväg med min häst i alla fall. Annars då, jobbar fortfarande lite mer än en vecka kvar börjar bli lite trött och bitter behöver sova ut känner jag..

 

 

Min finafina häst tänk att jag har haft henne i snart nio månader och efter det två senaste passen kan jag meddela att hon är värd all tid jag lägger på henne, varenda tår, varenda svettdroppe. Vi har inte haft det lätt den senasste månaden, totalt i ofas med varandra. Men efter träningen igår känns livet så himla mycket bättre. Fick återigen beröm från min tränare ``har aldrig sett er såhär tillsammans´´ ``utvecklingen har gått frammåt´´ ``du är enormt duktig Ellen´´, jag tar bara in komentarerna och njuter jag behöver en egoboost då och då för att orka med. Har tvivlat på mig själv under den senaste tiden, att jag hade skaffat en för svår häst? om jag verkligen vill rida osv.. Men efter att dessa motgångar så känner hela jag att det är att rida som får mig att må bra och bara jag och Pia lär oss att samspela i olika situationer så kommer vi att vara rätt vassa. På torsdag startar vi våran första start..

 

Har verkligen varit på botten och simmat under det senaste veckorna, det blir helt enkelt så när det inte går bra med ens guldkorn. Så Pia och jag har verkligen kämpat järnet det senaste veckorna, hon har stått på bakbenen, jag har gråtit av frustration, tanken av att man inte klarar av sin är rätt krävande och drar ner hela mig i träsket. Måste erkänna att tanken slagit mig ett antal gånger, varför håller jag ens på med hästar? Är detta det jag vill? Men eftersom att det är ett levande djur så måste man bita ihop och göra alla sysslor trotts hur mycket det tar emot att åka till stallet och rida än en gång ett pass med tårarna i ögonen. Ni hör ju att mitt liv har kretsat runt Pia en hel del och om jag bryr mig så mycket så måste jag väll vilja fortsätta, försöka och komma frammåt. Insåg det efter gårdagens pass. Kan börja med att Pias gamla ägare var ute i söndags, det kom till ett något regnigt Uppsala som inte visade upp sin finaste sida. Pia hade precis rullat sig i boxen när det anlände så hon var lagom ren..

Har varit något spänd över besöket man vet ju aldrig vad man kan få höra, men jag är så glad att jag köpte Pia från Anne-Sofie och Johanna känns som att det inte var några konstigheter att träffa dom endast mycket trevligt. Men prestationsångesten satt fortfarande kvar vilket senare märktes. Hade från början bestämt mig att jag inte skulle rida när det tittade på men på något sätt så måste jag övervinna mig själv. Det gick inte bra men det fick iallafall se henne, Johanna hoppade senare upp red lite. Så hela söndagen gick bra, vid midnatt ramlade några visdoms ord in ifrån Anne-Sofie på facebook. Läste igenom meddelandet säkert ett tio tal gånger och tog verkligen åt mig.

När jag sedan kom till stallet i måndags så kände jag spontant, Vad F*N gör det om jag och Pia inte presterar på topp just nu? Vi kommer att hitta tillbaka till varann, eftersom vi har en hel del år kvar tillsammans får man hoppas. Tänkte att nu ska jag börja om från början, börja där jag redan har full koll. Tog dressyrsadeln som jag inte ridit i på flera veckor och mitt dressyrträns med två delat bett. Böjde igenom henne riktigt mycket till en början i både skritt och trav. Övade övergångar mellan skritt och trav, det tog emot till en början men sedan släppte det kunde fatta några någelunda bra galopper i ena varvet. Avslutade med att böja igenom henne ännu mer och la upp stigbyglarna, kunde arbeta henne i trav nedsittning i övergångarna. Mötte min häst som jag inte känt på säkert en månad, var super lycklig när jag hoppade av. Saker och ting kanske inte såg perfekta ut men vad gör det? Kom hem och berättade de underbara nyheterna, möttes av orden: Ellen jag trodde du skulle ge upp. Det taggar ju upp en rätt ordentligt. Eftersom som att Pia presterade så bra bestämde jag mig för att vila Pia idag, hon får belöning och jag kan bära med mig denna positiva energi genom hela hultsfred då Pia kommer att ridas av andra ryttare. Vill verkligen tacka Anne-Sofie för det fina orden och även Johanna för att ni kom upp och tittade det uppskattades!! :)

 

Mitt oflyt är inte nådigt just nu, herregud. Min häst och jag är verkligen inte i fas med varann och har ingen aning vad det beror på, tror att jag lägger för mycket press på mig och henne vilket resulteras i pannkaka alltihop.. Blir så himla arg på mig själv kan liksom inte låta bli att tänka på våra framgångar under våren vill bara vara där vi va då. Enda sättet att ta mig igenom detta är att rida ännu mer, spendera mer tid i stallet och tänka på vad jag gör för fel i min ridning osv. För jag har ju klarat det förut. Igår kändes det bara pannkaka med alltihop hoppade av med tårar i ögonen och var sedn förbannad på mig hela kvällen. Det har nog varit lite mycket med skolan, hästen och allt. Blir även en sån stor lättnad när man inte längre har någon skola kvar. Vet ju att mina känslor resulteras i tårar spelar ingen roll om jag är arg, ledsen eller glad. Jag gråter iallafall. Idag kommer Pias gamla ägare, är något spänd över det men det ska bli otroligt roligt att få träffa dom igen. Slutar skolan på Onsdag förresten och åker direkt till Hultsfred, kommer hem på Söndag. Frida rider Pia när jag är borta och även Maja. Båda känner henne så det känns bra att ha henne i trygga händer. Det kanske är bra att vara borta från min häst ett tag?

Har då lite små panik över min höst och sommar nu haha. Har blivit antagen till div 3 i Dressyr i höst och jaa.. jag och Pia är i en sånn ruggigt stor svacka just nu, vi har aldrig tävlat osv. Tror hon aldrig har startat dressyr heller... Ni ser listan blir bara längre och längre är inte alls nervös och pirrig i hela kroppen, herregud. Den 27/6 och den 2/7 ska vi rida dressyr program på Upk, Pay and Ride som tur är men det blir nyttigt för både mig och lillan. Den 1/9 är det våran första lokala start.. Som det ser ut än sålänge..  Om vi har riktigt tur så är den uppe på Akka och då behöver vi inte ens åka transport och sådant bara att gå upp till ridhuset och det skulle vara otroligt skönt.

Nu känns det iallafall som att jag har lite motivation med min häst, vi har ju haft en rätt lugn vecka den här veckan. Hon fick vila igår igen eftersom det spöregnade och ridhuset var stängt. Hon är även ute på bete nu men sover inne på nätterna så hon får chansen att banta lite. Idag ska jag iallafall rida ett dressyrpass på henne och jag har inga som helst förväntningar på henne. Hon kanske är helt skogstokig eller så har hon mått bra av att vara ifrån mig ett tag och bara vila. Så vi får se hur problem yttrar sig idag..

 

Första Juni, herregud vad tiden går fort. 12Juni går jag ut mitt första år i gymnasiet, helt sjukt fatta att det bara är två år tills lilla jag står och skriker på flaket går på skivor och har allmänt för roligt. Denna månad bjuder endast på roligheter, skolavslutning, hultsfred, midsommar, pay and ride ( KANSKE), varma kvällar med underbara vänner osv. listan kan göras lång helt enkelt. Är något galet laddad inför Hultsfred, men en massa saker innan som ska fixas. Skönt att jag iallafall har ordnat världens bästa hästskötare Frida.

 

VILKA ÄR EN FÖRORT TILL KATTE?? -SKRAPAN ÄR EN FÖRORT TILL KATTE. SÄG OAAH KATEDRAL SÄG OAAHH KATEDRAL!!! Igår vann vi den årliga kampen, katedral fullkomligen ägde ut skrapan. Skönt att få tyst på dom än en gång, nästa år tar vi hem segern igen!!

Gårdagen är en sån dag som man bara vill ha på repeat, dansade, skrek, skrattade, hejjade på älskade katedral. Inte nådigt med träningsvärk man hade när dagen var över och man knoppade i sängen vid halv ett med soffan vid min sida. Tur att jag började ett idag och endast hade en lektion. Tömkörde Pia lite snabbt igår också.

Idag har jag bara varit allmänt trött och seg drog ner till bryggan ett tag med Hanna och Nisse efter skolan innan jag cyklade till stallet för att rida Pian. Är inne i en otagg period på häst, sitter fortfarande fast i motgångar och det änns så jädrans surt. Så idag bestämde jag och Angelica lite snabbt att vi bara skulle skritta ut barbacka lite snabbt bara för att göra något. Känns som att jag och Pian behöver några lite pass utan en massa bråk. Hon har en vecka på sig att skärpa sig nu, så nu kör vi hårt hela veckan till nästa helg!

 

Skulle ljuga om jag sa att jag har lite att göra, skolan är ett skämt just det bara pumpar på med uppgifter hur hade det ens tänkt att man skulle hinna med livet. Har samhällsprov imorgon som det får gå lite som det går på, kör på känsla rakt igenom. En jätte stor Labbrapport ska även vara inne imorgon kväll. Mitt upp i detta så håller min häst på att leva loppan. Hon är så otroligt krävande just nu. ´Lite som att starta ett krig varje gång jag rider, har liksom bara trappats upp efter förra träningens motgångar. Försöker variera motionen av henne varje dag men problemet blossar upp varje gång. Hon vill inte sträcka vänster tygeln och runda sig i höger varv och stressar upp sig något otroligt över detta. Som igår när jag tömkörde så var hon helt sjukt fin i vänstervarv kunde börja samla henne och hennes bakben bara pumpade på och var aktiva. Hon kunde liggar i en stabil lugn galopp form i vänster varv och vara riktigt aktiv i bak hela tiden. När jag istället bytte varv till vänster så hoppar hon lite smått på stället, reser sig några gånger och backar så sjukt frustrerande. Bara att jobba på så hoppas vi att detta släpper. Hoppas att jag ska träna i helgen för blir mer och mer bitter över problemet. Red ut idag ensam och hon var ju lite små nervig skyggade och höll på, reste sig när jag blev riktigt förbannad när hon inte gick frammåt, klättrade i sandbacken för att få damen riktigt slut. En sak är säker att det är när detta problem har löst sig så kommer jag att vara en mycket modigare och stabilare ryttare och vi kommer att ha tagit ett stort steg fram. Men det är väll så att allt har gått så himla bra, det kommer bakslag och nu testar hon mig.

 

Just nu sitter jag uppe bara för att jag kan, rätt onödigt men vad gör man inte när man är ledig imorgon. Rätt stressig dag idag, skolan till fyra, sedan direkt till stallet och fixade åt kusarna för att ta in pionen och fixa henne för hoppträningen med maja vid sex. lastade vid halv sex, träning vid kvart över, hemma igen till halv nio, träffade nellie vid nio och sen träffade jag elias vid tio. Kändes som jag bara åkte runt och träffade människor lite här och var, men det är trevligt. Det gick mycket bra för Maja på träningen, förstår att det är knepigt att hoppa stora pia när hon annars rider sin D-ponny. Men det lossnade mer och mer under passet och jag kan säga att det är riktigt roligt att se sin häst hoppas av någon som kan sin grej. Har nu bestämt att Maja ska hoppa Pia en gång i veckan, ska allt ta och övertala henne skulle vara så roligt dels för Pia. Den 6Juni ska troligtvis Pia ska få åka på träning med Maja igen, hoppas verkligen att den blir av. Sedan att jag träffade Elias, har inte sett killen på ett år. En gammal klasskompis från eriksberg och hågadal tiden riktigt roligt faktiskt.

 

Sprang blodomloppet igår, riktigt roligt faktiskt. Var ju drygt 13 000 anmälda så det var rätt packat i spåret kan jag meddela men man blev taggad. Vi sprang 5km och det känns faktiskt ingenting i benen idag riktigt skönt. Synd att soffan fick stanna hemma pga feber, stackare! KRYA PÅ DIG! Slutar sent idag, så det blir turbo fart till stallet sen. Pia ska åka på hoppträning med maja för svante johansson, är så jäkla taggad på att se dom hoppa. Ska försöka få lite bilder :) Herregud ett år sen balen, man ser ju lagom munter ut..

 

Det var inte igår, rätt mycket nu i plugget och pia och jag har stött på motgångar som gör allt lite för jobbigt. Tränade nämligen igår och allt kändes bara väldigt ur fas, hon var lång, la sig helt i fel form, tappade bakbenen och satte inte det under sig, jag red dåligt osv. Kändes verkligen katastrof men det var skönt att allt kom på en träning iallafall så att jag kunde få hjälp. Så det blev en del bråkande med lillan, men får se det positiva i det hela. Om det hade varit samma träning för två månader sen hade hon försökt att springa ifrån arbetet och blivit arg och reste sig och det gjorde hon inte vilket är super bra.  Så har lite olika teorier över varför det gick dåligt, Pia kan vara trött då hon gått rätt hårt, jag kan vara trött för att det är mycket nu, vi hade en dålig dag, vi behöver ut och leka i skogen. Vi får helt enkelt se var saker och ting leder, just nu är jag lite depp men det är bara att kämpa på så vände det nog. Idag hoppas Pia lite av Maja så ska vi ta det lugnt tisdag,onsdag för Maja ska även hoppträna henne i Jälla på torsdag för Svante Johansson och det kan vara mycket intressant att se.

Annars så fick jag ett meddelande från Pias gamla ägare och det planerar in en trip till Uppsala om två helger, gjorde min dag när jag fick veta det. Ska bli så kul att få visa Pia nu efter ett halv år i min ägo. Så håller tummarna för att det kommer upp till Uppsala.

Har mattenationella imorgon, har pluggat som en galning så vi får se om det gör resultat. Tänkte inte ta och plugga nu ikväll behöver lite lugn och ro. Tar hunden ut på en promenad och träffar en gammal vän :)

 

Hejhej, hoppats allt är bra med er för det är fina fisken med mig trotts att min förkylning eller vad man nu ska kalla det aldrig vill släppa och att jag håller på att kvävas av pollen är bara en liten parantes. Måste en än gång ta och hylla min häst hon börjar att bli riktigt maffig nu märks att det nya schemat har börjat ge reslutat, hon klättras nu och tömkörs en gång i veckan gör verkligen stor skillnad på henne. Sen försöker jag lägga in en dag med galopparbete, bommar och sen ett redigt dressyrpass på det och ute ritter som man inte kräver så mycket av henne. Hon har börjat fått en riktigt fin rund rumpa och hennes tråkiga kors syns inte på samma sätt längre, en överlinje börjar att träda fram och vinterpälsen är borta så hon är blank och fin i pälsen.

 

Var och klättrade i sandbacken med Carro igår, fyra gånger upp och ner. Tre i skritt och en i trav och som uppvärmning innan backen galopperade vi längs ån för att få igång blodcirkulationen ordentligt. Hon skötte sig väldigt bra och hon gick till och med över bron för första gången utan att jag behövde sitta av.

 

Idag så hade jag uttaget så var uppe tidigt och i stallet tidigt, och som ni kanske redan vet har jag och Pia haft problem med att hon inte kan vara ensam. Hon har gått över mig osv. Men träningen har gett framsteg och hon kan nu tas in och hanteras inne ensam MEN hon blir fortfarande stressad när någon lämnar henne. Så nu har vi börjat träningen med att lämna henne ensam, så jag tog ut alla hästar och så fick hon stå inne medans och äta sin frukost.Hon måste lyckats att göra illa sig på krubban eller något när jag var borta ett ytligt sår på bogen och även ett precis mellan öronen, jätte skumt.. Hon måste alltså ha rest sig eller något. Menmen bara att tvätta och pyssla om och fortsätta träna. Tog och tömkörde henne sen och kan ju säga att damen var något nervig och rätt så överaktiv i sina bakben. Hon var dryg till en början och snurrade runt och hoppade upp och ner på stället men vi klarade oss ur det. När jag väl hade fått ihop henne så var hon riktigt snygg gjorde väldigt fina galopp fattningar och övergångar!

lagom snygg bild från soffan

 

Tjena.. Är så lagon seg idag, känns som jag aldrig vaknar. Kan det vara för att jag inte har varit vaken sen halv sju som är min vardag på söndagar. Det var skönt att ha sovmorgon faktiskt, vaknade runt halv nio åt frulle osv. Placerade mig på balkongen vid tio och låg och pressade till tolv då solen gick i moln. Har faktiskt hunnit pluggat en hel del men det tog liksom stopp nu. Har inte varit i stallet än så jag ska bege mig dit till fyra tänkte jag. Tänkte rida ut på lillan och förhoppningsvis får jag sällskap av carro. Om jag inte får sällis av Carro tänkte jag rida och klättra henne i sandbacken vi måste få koll på ryggmusklerna nu känner jag. Tar och slänger upp en lagom charmig bild på mig och soffan sen i fredags, haha 50-tal.

 

Har då inte fåt tag på mitt älskade kex idag men hon kanske har fullt upp att partajja i Spaninen. Idag fyller min älskade vän Alva Chambert arton år, känns som att det var igår som vi åkte tillsammans ut till ridskolan på måndagar för att sköta om våra sköthästar. Det var på den tiden det kostade tio kronor att åka gula bussen, på den tiden du aldrig hade klippt ditt långa hår, på den tiden man spenderade varenda lediga tid i stallet. För det var just där i stallet som vi lärde känna varann, få se hur många år sedan kan detta ha varit tror cirka 6år sen. Herregud börjar känna mig gammal, men det var väll iallafall här någonstans vi började att känna varann på riktigt.

 

Åren gick och folk började att droppa av från ridskolan, du stannade kvar och så även jag ett tag innan jag fick min vita lilla kuse. Vi åkte på ridläger tillsammans och kan inte direkt förneka att vi levde livet i slaktarstugan, jag började att följa med till sommarstuga med din muntra farsgubbe som nu mera är en tradition som måste hållas. Du var hästvakt åt Sarelli när jag var i Åre och känn dig hedrad du var den jag kännde som jag litade mest på som jag visste att jag kunde lämna min häst till i trygga händer.

 

Du gick ut här någonstans ur nian på eriksbergskolan för vi får ju inte glömma att vi gick i samma skola under två år av våra tre högstadie år. Du började på Rosendal och vi började ses allt mindre, men det var inge konstigt med det för det var knappaste som så att det var stelt när vi sågs. Du blev snabbt den jag hade kvar från vårat stora tjejgäng på Upk, du blev den som jag såg upp till.

 

Inom en snar framtid så började även jag i gymnasiet på katedral. Men det var den sista veckan på sommarlovet och så även min höst som kom att bli ett rent helvete. Det var på bussen hem från ditt land som jag fick samtalet. Du hade av en ren slump tagit min buss och det var nog ett tecken för vad hade jag gjort utan dig vid min sida. Stina ringde min morfar var död. Jag kommer ihåg att jag bröt ihop och du var där. Jag kommer inte ihåg någonting mer än att min syster möter mig på morfars trappa och du säger hejdå.

 

Någon vecka efter denna tragiska händelse åkte du till Spanien och när du sa hejdå så grät jag. Det var blandade känslor jag var glad för dig att du skulle få vidga dina vyer under ett år medans jag var kvar här i det gråa kalla Sverige. En månad efter du hade åkt blev Sarelli påkörd, kan knappt ta upp det utan att tårarna rinner men alla vet redan händelsen så..

Din pappa kom förbi med en pepparplanta och ett kort vi peppar dig med peppa som förövrigt sitter uppe på min vägg idag. Under loppet av lite mer än en månad hade jag förlorat tre bästa vänner. två av tre skulle aldrig komma tillbaka men en finns fortfarande. Hon heter Alva Chambert.

 

IDAG FYLLER ALVA ARTON ÅR OCH JAG ÖNSKAR ATT HON HAR FÅTT EN TOPPEN DAG BORTA I FUNKAN OCH DU SKA VETA ATT SAKNADEN EFTER DIG ÄR ENORM. GRATTISGRATTIS!! TA VARA PÅ DIN SISTA TID I FUNKAN SÅ SKA DU ALLT SE ATT DU ÖVERLEVER ATT KOMMA HEM IGEN, FÖR DET ÄR SÅ MYCKET VI SKA GÖRA. SOM EN LITEN PARANTES DU SKA TRÄFFA MIN HÄST..

MEN NU TA OCH FIRA DIN FÖDELSEDAG TILL FULLO. JAG ÄLSKAR DIG!

 

 

 

 

Är på ett rätt så pissigt humör just nu. Saker och ting går inte som jag vill och jag blir bara endast jätte arg. Aja blir väll på ett bättre humör någon gång. Gårdagen var trevlig hemma hos Anna Malmberg, en massa härliga människor sånt gillas starkt. Favorit Sofia sov här och håller alla tummarna för att hon inte lyckas bli smittad. Idag har jag inprincip inte gjort någonting alls har varit och ridit min kuse och det var ju faktiskt ett tag sen jag satt på hennes rygg. Maja har ju ridit henne i två dagar. Hon kändes riktigt fin. Hade sporrar på mig, har fått i order att  börja rida med det så att det är lugna puckar inför kommade tävlingar. Tycker att hon reagerade mycket bra på dom. Var lättare att vara pek noga i ridningen och galopp fattningarna satt mycket mycket bättre.

 

 

Jisses att jag ens lever är ett mirakel, okej det kanske var lite att t i men jag har legat helt sänkt i feber hela gårdagen. Hade en hemsk natt med en massa mardrömmar, där jag kallsvettades och vaknade hela tiden detta var alltså natten till torsdag. Allt började med att jag onsdag morgon flög upp och märkte rätt snabbt att det var en pollen bomb ute, tänkte inte mer på det utan cyklade till tandläkaren på morgonen. Hade inte tagit någon pollen medicin så höll på att avlida i tandläkarstolen, hos tandläkaren fick det för sig att flytta om hela tandställningen i överkäken då det tyckte att två tänder skulle ner en millimeter var, man blir ju inte lite trött? Aja vill ju att mina tänder ska glänsa när det är klart, så det får väll ta den tid det klart fast det är tröttsamt. Drog vidare till skolan mådde inte direkt bra men skyllde på pollen. Lyckades fånga upp lite allergimedicin i skolan men blev inte bättre cyklade hem och tog en powernap, för att sedan cykla till stallet och rida ut med frida. Red en långis med Pia med mycket galopp, då det faktiskt är den som ska stärkas nu enligt tränare osv. Hamnade hel fel på någon liné stig, förlåt för att vi red där alla männskor som är ett med naturen. För att komma ut från den förbaskade stigen var vi tvungana och ta oss över ett litet litet dike som pia var livrädd för. Slutade med att ho var skit nära det och tog i allt vad hon hade rakt upp i luften, säkert en meter bara rakt upp. Stolt över mig själv som lyckades sitta kvar och tror faktiskt inte jag drog henne i munnen eller något. Frida satt bara och skrattade och mumlade något med att det är en hopphäst du har Ellen. Kändes rätt skönt efter det där hoppet var i chock med adrenalinet pumpade rätt ordentligt haha. Vi galopperade längs ån tillbaka herre vilken galopp alltså helt otroligt fin i form och allt. Somnade rätt tidigt den kvällen och det  var då jag hade helvetes natten.

 

Vaknade tidigt igår runt halv fem tvingade med mig päronen till stallet, trodde seriöst jag skulle svimma så det kändes rätt skönt att ha med mig dom. Det hjälpte mig att ta ut dom och fylla vatten osv. Skönt att man har världens bästa päron som ställer upp för en. Syrran fick ta min träningstid då jag verkligen inte kunde rida, fick Maja att rida min häst. Det var hennes hopponny jag hade hand om för någon vecka sen. Sa åt Maja att hon gärna fick ta några språng med Pia eftersom hon kan det där mee hoppning,så hon hade hoppat henne på stora hoppbanan. Hon hade tydligen skött sig jätte bra och hoppat mycket luftigare. Skönt att hon fick sig ett pass igår med, när man själv var hemma och sov hela dagen.

 

Idag var jag uppe lika tidigt för att ta ut hästarna och pappa hjälpte mig idag när mamma skulle jobba. Var taggade på att rida dressyr på Pia men kände att efter jag hade tagit ut dom och mockat så var det inte på kartan, var helt enket inte tillräckligt frisk trotts att febern har gått ner. Så gjorde bara alla sysslor och skickade ett sms till Maja om hon hade tid att rida Pia idag igen annars får hon vila ingen panik. Imorgon ska jag iallafall upp på hästryggen igen, får sådan abstinens efter bara någon dag utan Pia.

 

Känner mig som sagt mycket bättre idag och håller tummarna för imorgon. Ska även bort ikväll och sofia sover här kansk inte det smartaste draget men det är lov och jag struntar faktiskt i om jag blir mer sjuk även fast jag kommer att ångra det. Så nu blev det en liten roman om mina senaste dagar.

 

Sitter och lyssnar sönder min plugglista på spotify, historian vägrar bli klar och jag håller på att tappa tålamodet. Roligt att se att så många tittar in här trotts mitt rätt ointressanta liv. Var upp tidigt imorse för att skriva på historian hann väll cirkus en fråga innan jag var tvungen att skynda mig för att hinna ner till bryggan nere på stan för att äta lunch med mina tjejer. Var ute hos Pian efter skolan och herre vad det gick dåligt att rida, reste sig tre gånger och det var dryga hästar och barn runt omkring så det slutade med att jag släppte ut henne. Liksom ingen idé att hålla på och trassla om man ändå vet att man bara blir förbannad. Så imorgon tänkte jag rida galopp intervaller för att blåsa ur lite energi ur henne fint det. godnatt.

 

Kan inte direkt säga att jag har haft en stabil nattsömn under det senaste dagarna och idag var nog den värsta. Sov på tok för lite och gick upp för tidigt för att åka och ta ut kusarna. Ibland är det bara inte kul att ha morgonfodringen, cyklade i motvind till stallet så höll på att dö av värmeslag när jag väl var framme. Det var ju som sagt storm och jag var inte jätte taggad på att rida ut när man håller på att blåsa bort. Så jag tog min lilla kuse på en promenad för att hon skulle få sträcka lite på sig. Var hemma till halv nio igen, då jag åt frulle och försökte sova till tolv men det gick bara inte. La mig på balkongen och solade i två timmar hoppas på att man kan få lite färg åtminstone. Sen har jag väll pluggat hela dagen, kan inte direkt säga att jag har varit snabb, skrev en labbrapport och har börjat på historia analysen. Har även haft ett långt samtal med soffan i typ 1,5h om allt från himmel till jord. Nu ropar pappa att jag ska äta, ha det bra!

 

Hallå alla goa människor denna lördagsförmiddag, börjar att bli riktigt trött har inte prioriterat en powernap efter att jag kom hem från stallet vilket var väldigt klantigt menmen. Var i stallet tidigt imorse med min käre moder, hade ju träning kvart i nio för Tina. Förväntningarna för dagens pass var sådär, hon var rätt dryg igår. Bestämde mig för att rida på remont nosgrimman och ett tre-delat bett som jag brukar tömköra i. Tänkte att det kan vara bra att kolla hur lillan lägger sig på det och eftersom att dressyrträningen var ute på stora hoppbanan så taggar hon lätt till. Tina öppnade hela passet med att wooow såg dig göra en galoppfattning när jag kom med bilen och vilken fattning ellen, hade inte tänkt på att den var så bra men om hon säger det så. Hon tittade lite på hennes kropp och tyckte att hon blivit biffigare sen sist över rumpa och rygg. Fortsatte med sidvärdsrörelser för att stretcha henne och fatta kvicka maffiga galopper för små hjälper. Jobbade med att hon skulle sträcka båda sidorna och ta i mer med sitt vänstra bakben som hon är lite svagare i. Hon var makalöst fin, hon börjar att röra sig på ett helt annat sätt. Hennes rörelsemönster blir bara större och större och Pia tar verkligen för sig och tycker att det är roligt. Så träningen var verkligen lyckad, tänkte på det att de är helt otroligt att jag har fått chansen att ha en så fin häst som jag kan utvecklas med. Tina kom fram till mig efter träningen och sa: Ellen du rider så himla bra, du har koll på henne och reglerar henne helt rätt. Ni passar så bra ihop och jag tror verkligen på er framöver. Det syns inte att du har mycket att reglera då du rider så mjukt och följsamt.

En liten lätt egoboost sådär, har svårt att ta in allt beröm. Visste inte att lilla jag var duktig på min hobby känns mest som att jag flyger runt lite i sadeln, haha skämt å sido men trodde inte jag hade en sån stor koll.

PÅväg ner till stallet berättade mamma att Tina hade kommit till mamma och varit helt facinerad. Att din dotter bara är sexton år och har utvcklats såhär fort under bara dessa månader då jag har tränat henne och Pia är helt otroligt. Detta ekipage är något att vara rädd om.

Snacka om att jag har mycket att smälta över helgen, utan Pia hade jag aldrig kunnat utvecklats på detta sätt som jag har gjort så snabbt. Ett stort tack till er som hade Pia innan och min familj som låter mig rida och framför allt Sarelli som gjorde att jag fortsatte rida efter ridskolan. LYCKORUS!