Har sedan länge kännt att denna blogg håller på att packa ihop, det finns för mycket. Har då valt att starta en ny där jag förhoppningsvis ska vara bättre på att uppdatera med Pia osv. Hoppas nu kikar in!! Den heter :

 

 

 

 

Jag vet Jag vet jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen. Men det har bara varit så himla mycket på senaste.. Skolan och hästen har liksom varit det jag har orkat med. Har lagt all krut på Pia för att hon ska komma i så bra form som möjligt och det börjar att ge resultat vill jag lova men visst är det krävande. Skolan börjar att flyta på som vanligt, man börjar kommá in i rutinerna. Man börjar lära sig var lektionerna är, hur man undviker människor osv. Om jag ska vara helt ärlig så är jag faktiskt rätt taggad på skolan, försöker att jobba undan så mycket som möjligt och ta till mig det som sägs på lektionerna. Aja allt känns så himla hoppigt såfort man inte har bloggat på ett tag menmen. Ska ta och titta på Carrie Diaries och inte göra någonting just nu.

Kvällens tankar går till min älskade Soffan vars häst är inlagd på Ultuna <3

 

Fredags: På kvällen samma dag som vi hade varit hos vetrinären i Sala så had jag bestämt mig för ett dressyrpass uppe i ridhuset. Till en början var hon lite trött och små tjurig inte så konstigt då det hade varit en aktiv förmiddag för henne. Hon blev allt piggare under tiden jag red och mot slutet gjorde hon jätte fina fattningar till galopp och riktigt snygga övergångar mellan trav och skritt. Första gången på väldigt länge jag faktiskt kunde sitta ner på henne och bara jobba. Efter passet massera jag henne med gröngröt och knutlösa och herregud så varm hon blev på ställerna jag masserade på.

 

Lördag: Red ut med Angela och Stina, lite stel till en början men kom igång underpasset. Jobbade henne i nedsittning ute för att hon ska acceptera att det inte bara är galopp jag ber om när jag sätter mig ner. Galopperade henne en liten bit och hon kändes mycket fresh. Sist jag galopperade ute reste hon sig, så otroligt skönt att bara få det gjort. På vägen hem skulle jag böja igenom henne ordentligt och gud vilka fina öppnor hon gjorde, satt verkligen under det svaga bakknäet. Masserade henne när jag kom hem.

 

Lördag morgon är det dressyrträning i det nya dressyrstövlarna, otroligt taggad. Vetrinären sa att behandlingen brukar ha tagit vid som bäst efter två dagar som är samma dag som träningen.

 

 

Sitter och äter nybakad fralla som jag var och köpte när hemköp öppnade, lyssnar på lite bra musik för att försöka tagga till dagen lite. Ska ta och cykla till stallet snart för att lasta och åka till Sala, hoppas verkligen att allt står rätt till. Vi får se när vi är tillbaka i stan igen men jag har iallfall intaget så måste tillbaka till stallet ikväll.

Snart är sommarlovet slut också, börjar på onsdag.. Men jag ska inte klaga herregud vilket sommarlov jag har haft, som inleddes med grymma Hultsfred. Saknar det.

 

 

Kanon pass på Pia imorse, imorgon rullar vi till sala för en check hos någon hästgubbe är väldigt nervös för om det skulle vara något med lillan håller alla tummar för att hon är fresh. Annars då har det varit en späckad dag på alla sätt och vis har varit på körskoleutbildningen, var fruktansvärt skönt men nu har jag den över så nu väntar vi bara på alla papper så jag kan börja övningsköra. Mamma och Pappa har åkt till stugan så är ensam hela helgen, har en del att styra upp.

Vilka dagar. Har verkligen inte hunnit skriva här, har träffat vänner, lekt med pållen, varit i huvudstaden, klippt mig, varit i storvad, cyklat hem ensam genom hela staden mitt i natten, som ni hör kan listan bli riktigt lång. Igår var jag med mina favorit pojkar i Stockholm och tittade på Allsång på skansen. Vi hade en urmysig dag trotts att vädret skiftade, kom hem rätt sent men vad hindrar det mig från att gå upp tidigt och bege sig till Pia. Har även varit och klippt mig idag, är så satans nöjd!!

 

 

Slängde mig på cykeln tidigt imorse för att åka och släppa ut kusarna, Syrrans häst var så himla dryg och slängde sig typ fyra gånger så nu har jag ett stukat finger. Skyndade mig hem efter att ha mockat så var hemma till åtta där Sofia låg och sov. Passade på att krypa ner i sängen igen och sov några timmar till. Är trotts allr väldigt nöjd över Pia på gårdagens träning så beslutade att hon skulle få vila idag, hon har inte gjort det på hela veckan så lika bra att köra en lugn söndag inför kommande vecka.

Sitter och bokar lite olika saker inför den kommande veckan, vi snackar späckat schema så det är lika bra att planera i tid. Stina ska ha ringt till en vetrinär i Sala idag som vi eventuellt ska åka till och köra en genomkollning av Pia kan vara skönt att få henne checkad så allt står rätt till.  Annars är det lite tävlingsmöten, körskoleutbildning osv. som platsar i min kalender. Ska ringa till kotknackaren imorgon för att knäcka till ryggen.. Måste även boka frisör tid. Igår var iallafall Sofia här och vi lagade super god middag och hade det mysigt på balkongen, hon blev kvar över natten och vi tittade på film och hade det trevligt. Fick även min födelsedagspresent, ett helt galet snyggt linne!! Tack så jättejätte mycket världens bästa Soffan!

Jahapp idag var det första träningen efter sommarens vila och liknande. Pia och jag har ju haft en rejäl dipp och jag har bestämt mig att ta till mycket hjälp nu när jag ska sätta igång henne. Hela tiden tänka smart, allt för att smöra ett sto. Fick mest göra övergångar och få henne att böja igenom och sänka sig och hitta sin egna stabilitet. Tina sa: Ellen när du började rida för mig hade hästen inga muskler och vi fick pumpa upp henne för att hon skulle kunna gå bra, nu har hon musklerna och konditionen men du måste endå backa så gör det från början och genom att hitta hennes stabilitet. Så just nu leker vi bara med henne, hon ska vara nöjd, vi testar så allt fungerar och gör inte stora saker av det. Jag har även tvivlat på mig själv som ryttare innan men de var skönt att höra från en tränare att, ``Ellen din häst är inte för svår för dig, du har tagit henne otroligt långt redan och du är en enormt duktig ryttare´´. Mitt självförtroende är väldigt sviktande inom ridningen och jag tar till mig all positiv och negativ respons och allt resluterar i att jag börjar gråta, otroligt krävande på psyket men de är väll bara att acceptera att sån är jag att mina känslor kommer i tårar.

Helt slut. Har sovit mycket idag men när ens tränare lyckas att beröra en genom ord så blir iallafall jag helt slut. Jag var med Pontus igår lite för länge kanske till halv tre på natten, vi pratade, åt glass och knäppte tillslut på en rulle. Juste vi bestämde även att vi ska åka på Allsång på skansen på Tisdag, taggad! Ligger just nu och väntar på att soffan ska anlända i Eriksberg, hon blir kvar här inatt och vi ska laga middag och ha det allmänt bra.

En mycket vacker blid från min födelsedag på Soffan och Jag. Träffade Sofia igår på stan och vi snokade igenom i stort sätt varenda affär på hela stan. Fick med mig lite nya saker hem att fylla upp garderoben med. Vi fikade även på Waynes, sedan bar det av till Hööks med brodern för att köpa foder till Pia och så även en ny grimma. Gårdagen slutade med en hel del serier skulle egentligen ha träffat tjejerna men efter en blöt tur i stallet var jag inte så sugen på att ta mig ut i rusket igen.

Jag saknar dig.

 

 

 Roligt att få lite respons på det jag skriver och i detta fall det värsta som kunnat hända i mitt liv. Men ni ska vet att all denna sorg inte bara har påverkat mig negativt, visst har det knakat i fogarna hos en del kompisar men jag vet det är inte de lättaste att hantera en kompis som är ledsen. Som jag tog upp i ett inlägg igår så har det värsta hänt mig under året 2012, men som jag nämnde finns det även positiva saker efter 2012. I och med att morfar dog så började jag tänka på ett helt annat sätt, min vise morfar var alltid noga med att det fanns en lösning till allt och om man misslyckades så fick man alltid en andra chans. Detta har jag kopplat mycket till mina vänners hets om betyg bl.a. man kan inte mer än att göra sitt bästa. Sarelli visade attjag klrar att missta någon jag älskar och därför är jag idag inte rädd att släppa taget om de som inte anstränger i t.ex. en vänskap, du ska inte låta någon överge dig för att sedan komma tillbaka när det inte passar hos den först prioriterade. När två så nära vänner går bort så lär man sig att stå på egna ben vilket har resulterat till att jag inte är rädd för att vara ensam jag klarar saker och ting själv vare sig du tror det eller ej.

Vi får även inte glömma att om detta aldrig skulle ha hänt så skulle jag inte ha mitt bruna sto som jag varje dag kämpar med för att lyckas. Jag vet att mycket tårar ligger bakom mig och Pias framgång och ännu fler kommer det att bli men när vi lyckas så kommer vi att vara ett ruggigt starkt team.

För ett år sedan hade jag allt det jag kunde önska mig, det perfekta livet.
En familj som höll ihop och stöttade varann då min morfar blev allt sämre i sin cancer, jag hade min älskade morfar, hade precis gått ut nian och var taggad på gymnasiet med nya vänner osv, sist men inte minst hade jag min älskade skimmel Sarelli som efter sin sommarvila hade börjat gå som en stjärna. Vad mer kunde jag önska mig? Dagens svar skulle bli att allt detta fanns kvar: min morfar, energin och så Sarelli. Inom en månad framåt skulle mitt liv sparka bakut  och jag skulle tappa allt och falla till botten. Min morfars bortgång kom 2012-08-09. Jag satt på bussen hem från Alvas land när min syster ringde och grät, jag bröt ihop totalt på bussen och jag tackar allt i denna värld att Alva var med mig på bussen av en ren slump. Åkte direkt hem till morfar för att ta farväl, han låg så fint i sin säng, han hade bara somnat in. Just då insåg jag att döden är fint men sorgligt. De kommande dagarna spenderade jag i stallet med Sarelli, han hjälpte mig. Tog morfars död relativt bra för att vara sexton år och ha levt nära honom under en lång tid. Begravningen kom och jag hade precis börjat skolan, det var nog det finaste jag varit med om, min pappa höll tal och det var en perfekt höst dag.

2012-09-26 kom nästa bomb, Sarelli slet sig, voltade över en bil och bröt sitt bäcken och fick inre skador. Ni vet redan hur detta gick till och hur jag har mådde efter det. Det var denna olycka som drog ner mig totalt, min bästa vän som jag fått för att klara av mina problem när jag gick i åttan, han som hade hållt mig uppe när morfar dog. Mitt liv hade gått från det bästa till ett enormt magplask.

Nu sitter jag här ett år efter med en ännu mer samman svettsad familj, jag har ingen morfar, jag har en ny häst och jag ska börja tvåan med energi som jag har samlat på mig efter mitt helvetes år.

Jag ser hösten som ett ny start på ett nytt år, det här läsåret ska bli mitt. Jag ska kämpa för det jag älskar mest: Min familj,mina vänner,morfar,Sarelli och Pia.

Trivs så himla bra i mitt liv just nu, saker inplanerade hela tiden och jag kan inte mer än erkänna att jag trivs med ett fullspäckat schema. Otroligt märkliga och underhållande saker har hänt de senaste dygnen och jag skrattar när jag tänker tillbaka på det. Juste träffade ju min bästa killkompis Pontus igår som fyllde år, han kom hem till mig vi köpte godis och tittade på film och pratade om allt från himmel och jord. Dagens stora sysselsättningar och har varit att sova och titta film för det tar på krafterna att hålla igång. Ikväll ska jag ta en promenad ner på stan till Nellie där jag knoppar och ska även ta en sväng förbi morfars grav.

 

Kom hem från Rävsten igår där jag har spenderat två veckor med bland annat besök av Soffan. Har varit riktigt skönt att ha varit borta från både stan och häste ett tag, både jag och Pia var ju riktigt trötta på varann innan jag åkte. Nu har jag iallafall ridit henne i två dagar ute i skogen i skritt på lång tygel och hon har varit riktigt tillfreds med livet, så nu känns det lite bättre. Stina ska hjälpa mig att sätta igång henne sen kan vara bra att få lite hjälp ibland. Blev bara ett litet ihop kravs om hur de ser ut just nu, ska ta och gå mer in på saker sen. Men nu ska jag slänga mig på cykeln och sedan på bussen mot järlåsa med tjejerna.