Mitt oflyt är inte nådigt just nu, herregud. Min häst och jag är verkligen inte i fas med varann och har ingen aning vad det beror på, tror att jag lägger för mycket press på mig och henne vilket resulteras i pannkaka alltihop.. Blir så himla arg på mig själv kan liksom inte låta bli att tänka på våra framgångar under våren vill bara vara där vi va då. Enda sättet att ta mig igenom detta är att rida ännu mer, spendera mer tid i stallet och tänka på vad jag gör för fel i min ridning osv. För jag har ju klarat det förut. Igår kändes det bara pannkaka med alltihop hoppade av med tårar i ögonen och var sedn förbannad på mig hela kvällen. Det har nog varit lite mycket med skolan, hästen och allt. Blir även en sån stor lättnad när man inte längre har någon skola kvar. Vet ju att mina känslor resulteras i tårar spelar ingen roll om jag är arg, ledsen eller glad. Jag gråter iallafall. Idag kommer Pias gamla ägare, är något spänd över det men det ska bli otroligt roligt att få träffa dom igen. Slutar skolan på Onsdag förresten och åker direkt till Hultsfred, kommer hem på Söndag. Frida rider Pia när jag är borta och även Maja. Båda känner henne så det känns bra att ha henne i trygga händer. Det kanske är bra att vara borta från min häst ett tag?