Har då inte fåt tag på mitt älskade kex idag men hon kanske har fullt upp att partajja i Spaninen. Idag fyller min älskade vän Alva Chambert arton år, känns som att det var igår som vi åkte tillsammans ut till ridskolan på måndagar för att sköta om våra sköthästar. Det var på den tiden det kostade tio kronor att åka gula bussen, på den tiden du aldrig hade klippt ditt långa hår, på den tiden man spenderade varenda lediga tid i stallet. För det var just där i stallet som vi lärde känna varann, få se hur många år sedan kan detta ha varit tror cirka 6år sen. Herregud börjar känna mig gammal, men det var väll iallafall här någonstans vi började att känna varann på riktigt.

 

Åren gick och folk började att droppa av från ridskolan, du stannade kvar och så även jag ett tag innan jag fick min vita lilla kuse. Vi åkte på ridläger tillsammans och kan inte direkt förneka att vi levde livet i slaktarstugan, jag började att följa med till sommarstuga med din muntra farsgubbe som nu mera är en tradition som måste hållas. Du var hästvakt åt Sarelli när jag var i Åre och känn dig hedrad du var den jag kännde som jag litade mest på som jag visste att jag kunde lämna min häst till i trygga händer.

 

Du gick ut här någonstans ur nian på eriksbergskolan för vi får ju inte glömma att vi gick i samma skola under två år av våra tre högstadie år. Du började på Rosendal och vi började ses allt mindre, men det var inge konstigt med det för det var knappaste som så att det var stelt när vi sågs. Du blev snabbt den jag hade kvar från vårat stora tjejgäng på Upk, du blev den som jag såg upp till.

 

Inom en snar framtid så började även jag i gymnasiet på katedral. Men det var den sista veckan på sommarlovet och så även min höst som kom att bli ett rent helvete. Det var på bussen hem från ditt land som jag fick samtalet. Du hade av en ren slump tagit min buss och det var nog ett tecken för vad hade jag gjort utan dig vid min sida. Stina ringde min morfar var död. Jag kommer ihåg att jag bröt ihop och du var där. Jag kommer inte ihåg någonting mer än att min syster möter mig på morfars trappa och du säger hejdå.

 

Någon vecka efter denna tragiska händelse åkte du till Spanien och när du sa hejdå så grät jag. Det var blandade känslor jag var glad för dig att du skulle få vidga dina vyer under ett år medans jag var kvar här i det gråa kalla Sverige. En månad efter du hade åkt blev Sarelli påkörd, kan knappt ta upp det utan att tårarna rinner men alla vet redan händelsen så..

Din pappa kom förbi med en pepparplanta och ett kort vi peppar dig med peppa som förövrigt sitter uppe på min vägg idag. Under loppet av lite mer än en månad hade jag förlorat tre bästa vänner. två av tre skulle aldrig komma tillbaka men en finns fortfarande. Hon heter Alva Chambert.

 

IDAG FYLLER ALVA ARTON ÅR OCH JAG ÖNSKAR ATT HON HAR FÅTT EN TOPPEN DAG BORTA I FUNKAN OCH DU SKA VETA ATT SAKNADEN EFTER DIG ÄR ENORM. GRATTISGRATTIS!! TA VARA PÅ DIN SISTA TID I FUNKAN SÅ SKA DU ALLT SE ATT DU ÖVERLEVER ATT KOMMA HEM IGEN, FÖR DET ÄR SÅ MYCKET VI SKA GÖRA. SOM EN LITEN PARANTES DU SKA TRÄFFA MIN HÄST..

MEN NU TA OCH FIRA DIN FÖDELSEDAG TILL FULLO. JAG ÄLSKAR DIG!