Känns bättre för varje dag som går, saknar Sarelli helt obeskrivligt mycket men någon gång måste jag gå vidare. Var ute i stallet igår med sofia visst tar det emot att se allt hans, men det går inte att undgå. Begravde Sarellis grimma igår på hans galopp äng där vi brukade galoppera och öva på enkla byten, planterade en blomma och tände ett ljus. Där får han vila på hans äng och se oss rida förbi. Men annars då, jag håller på att bli knäpp har äckligt mycket överskottsenergi,rastlös och vet inte var jag ska ta vägen. Sökandet efter häst fortsätter och ska det verkligen vara så svårt att hitta en valack runt 1.60cm, tydligen. Men någon gång finns den väll där på hästnet och bara väntar på mig, ska ta tag i skolan nu och arbeta lite hemma. Imorgon ska jag till skolan måste ladda upp för det kommer bli tufft, träffar Sofia idag när hon slutat.