The sky is the limit

Min tid bara rinner iväg för mig, detta är fan inte bra. Skolan tar upp hela min fritid problemet är bara att jag inte angagerar mig i det. Fick nyss veta att jag ska träna imorgon så fruktansvärt nice fast otroligt otaggad. Det finns ingen tid jag vill sattsa allt på Sarelli och mig själv, vill bli bättre sikta mot stjärnorna men vad tar allt vägen kommer iallafall till trädtopparna men vad gör det. Mitt taskiga självförtroende nu igen alltid denna bild jag målar upp för mig att allt och alla är bättre att jag inte klarar av något. Måste våga tro på den jag är, att jag kan, att jag vill för det är de som gör att man lyckas.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0