Tro det eller ej jag har varit med om en nära döden upplevelse idag.. Eftersom att vi är en sån grym samklass så skulle vi på studiebesök idag på naturkunskapen tyckte våran lärare, så hon hade fixat så att vi skulle få komma till Vattenfall och deras fjärrvärms ungnar osv. Började med en riktigt seg föreläsning för en riktigt seg kvinna som inte hade en stjärna i att prata svenska, men men hon kämpade på med sin dialekt. När väl föreläsningen var klar blev vi påklädda gula hjälmar och hörlurar med sändare så att man kunde höra henne när hon pratade i sin microfon. När vi knatade ut utanför lokalen för en rundvandring trodde jag bara att vi skulle titta på de olika byggnaderna utanför men där hade jag totalt fel. Vi vägdes hela klassen tillsammans på samma stora godsvåg för att sedan pressas ihop i en trång hiss. Kan erkänna att de var rätt jobbigt att stå så många på ett litet område och fick någonslags fobi. Hissen ledde upp till några fönster där vi kunde titta ut övr ett enormt rum på 37 meter rakt ner där alla sopor hamnade, för att sedan fraktas vidare. Vi blev snabbt ut slussade på någon slags gallerväg som då var 37meter upp i luften och man såg rakt ner mellan springorna, benen omvandlades snabbt till spaghetti och  kramade hårt Nellies hand. Allt annat än kaxig lyckades jag ta mig på den långa bron runt kylare,pannor och gud vette allt. Det var väldigt mycket saker att titta på när man väl gick där om man lät bli att gripas av panik och titta ner. Vi fick titta in på flera olika ställen där det blandannat renade vatten som skulle ut i fyrisån och hur sopor brändes i väldiga ugnar, vårat slutmål var som i en stor lada där man fick se restprodukterna komma ut i form av aska som sedan skulle fraktas till Norge. Är nästan lite lyrisk efter detta besök har testats flera gånger med både höjder och trånga utrymmen och jag överlevde bara det räcker för mig. En sak är iallafall säker och det är att jag aldrig mer kommer att gå in där, efter all information om hur byggnader har börjat brinna och liknande så är jag rätt glad att jag faktiskt sitter här och skriver hel och ren efter detta studiebesök.